Detta är terapi. Därför är det mycket konstigt här. Jag spyr. Spyr på att vara kvinna och allt va de innebär. När man gör saker utan att tänka. Berättar lögner för att skydda det man vill. Det man har gjort. Saker är uppenbara men det är tur att det finns skyddslappar. När man inbillar sig att fler spyr. När man bara vill fråga för att vara på den säkra sidan. Men den säkra sidan kan bli allt ont, skratt, gråt, ilska, tönteri, ångest, TRÄSK. När ögonen går i kors och man vet varför. Man kanske ångrar men ändå inte. Orkar inte tänka, reflektera eller bry mig. Men det gör man alltid, för människor kan man inte lita på sa hjärtat.