Du, det, ni, oss, du, jag, han, hon, vi.
Människor behöver organisera i sina tankar. Både människor och djur har alltid selekterat. Djur som ser på sina barn att de inte är friska, stöter bort dem och låter dem dö. Människor sorterar in varandra i fack. Han. Hon. Oss. Dom. Vi.
Att kategorisera är alltså viktigt. Men måste vi verkligen de? Är vi inte så välutvecklade människor att vi kan sluta selektera och ta saker och ting för va de är. Jag är jag,  du är du.
I den här selektionen och kategoriseringen märker du vem du är. Vem du är i flocken och vilken identitet du har och vad du gör för flocken.
Det är en inre drift att veta vilken roll man har, vilket lass man drar, vad man ska göra för att överleva.
Människor är inte så välutvecklade. Vi måste kategorisera, veta vem du är,  vem jag är och vad vi gör. Och människor är tröga, de borde stänga av detta ständiga virrvarr av tankar och lägga sig i sängen med en öl och götta sig i allt det man har. Glädje, lycka, pussar, skratt, avspänning och pirr.

Skål.