Canada

Bara för att allt har förändrats.
Jag har nog förändrats eller kanske stannar kvar medan de andra utvecklas. tungt..
När man ringer i två minuter utan något svar, man vet att kvinnan är där.
Kvinnan tycker det är jobbigt att prata men säger att man inte ska hymla med något.
Den där kvinnan som jag har känt i två år, två år som känns som två liv och lite till.
En kvinna jag har haft så många roliga stunder med säger nu att hon är besviken på mig, jag är nog en dålig vän som gör folk besvikna, kan någon förklara för jag fattar inte?
Min personliga coach är hon. Där där kvinnan som är lätt att älska.

När man sitter på en sten och gråter tills man är lika röd i ansiktet som i håret. När man ringer vänner och försöker få en förklaring. Jag fattar verkligen inte.
Jag vill inte mista en enda vän till. Men jag är realist. Jag vet att livet går vidare men jag vill alltid ha dig som vän, vän som man kan besöka när man vill.
En vän att kunna gå till och alltid veta att det finns te hos vännen, vännen som alltid gör snygga moves till musiken när man själv rör sig som en frysbox, den där vännen som tvättar som man ska, den där vännen som påpekar att det inte är bra för miljön att öppna dörrar med dörröppnare, den där vännen som bakar precis efter recept och det är därför alltid den där vännens bakverk smakar bättre än mina.
Jag har plockat hjortron i myrar med denne vän, Jag har besökt ÖB i Skänninge med denna vän, jag har svettats tillsammans med denne "atlet", jag har försökt förklara alla termer som har med uppsatts att göra, Jag har berättat hemligheter för henne, sånna där hemligheter som handlar om musikstil och filmval. Sånt som ingen annan egentligen vet men som hon fattar att man tycker om.

Jag vill inte gör någon besviken.
Jag har världens dåligaste självkänsla.
jag vill inte bli ensam.
Det är min mardröm,
jag vill inte bli ensam.
Vänner betyder mest.